Internkommunikation yeah!

Och det här är varför jag älskar Facebook. Man får reda på allt som chefen inte kan informera om på ett tydligt sätt. Jonna, jag förlåter dig. Vi är alla bara brickor i spelet. Jag är glad för din skull. Jag tycker inte att du är en svikare som stannar i Brux över ordförandeskapet. Jag unnar dig det. Du är bäst Jonna. Go get them Belgians!

La dolce vita

Det är sant mina vänner. Jag har världens bästa jobb. Igårkväll lagade vi italiensk mat tillsammans i sommarvärmen ute på Ulriksdal. Alla var glada. Vi pratade om hur mycket vi tyckte om varandra. Hur mycket vi beundrade varandras kompetenser. Och om hur illa det skulle gå för de som bestämmer om vi inte fanns. Föreningen för inbördes beundran it truly was. Favvisar. Jag är ingen utan er.

A room with a view

Förmiddagshäng i Riksbyparken. Barnen leker i plaskdammen under översyn av sin pappa. Jag, mamma och lillebror har just avslutat morsdags-fika. Solen skiner. Det är varmt och fläktar lite. Jag ligger på filten och tittar upp i eken ovanför. We love Riksbyparken. Den är snygg och ren, designad av min talangfulle kusin, landskapsarkitekten A, folket är soft och inte sådär ubersnobb som det lätt kan bli vid Olovslundsdammen. Våra vänner familjen B bor kvar i Riksby och i lördags kväll hade vi picknick med dem där. Vi kommer aldrig att sluta hänga där så länge kidsen fortfarande tycker att det är kul förstås. Skönt med gamla hoods. Den här helgen har varit helt makalös. Imorgon är det måndag. Och första juni. Jag fattar inte hur fort tiden går ibland.

Ensamt på toppen

Med en chef på semester och den andra i Bryssel får P vara ensam boss denna vecka. Vi pestar honom men än den ena än den andra viktiga frågan. Här sticker J in huvudet till honom för att få ett snabbt svar på något.
Jag ska aldrig bli chef. Är alldeles för strulig för att kunna prioritera. Det är skönt att kunna gå till någon annan och be dem göra det i stället. Nu är det helg igen. Tänkte börja på solbrännan faktiskt. Undrar vilken nyans jag ska lägga i år?

El fefe

Igår var jag på upptaktsmöte inför EU-ordförandeskapet tillsammans med andra "nyckelpersoner" från departementen och olika myndigheter. Vi fick lyssna på kabinettsekreterare, statssekreterare, folk från EU-representationen och statsministern. Det kändes roligt att få lyssna på honom i ett icke-officiellt sammanhang, han verkade lite mer avslappnad och rolig än vad man är van att se. Sen gick vi på Berns och minglade, det var också mycket trevligt. Jag och T var kvar sist - som vanligt kändes det som. Om jag vetat att han fyller år idag hade vi gått vidare in i natten. Men i stället åkte jag hem och somnade på soffan. Det var ganska skönt.
(Bilden på chefen tagen av Calle, jag tyckte att det var lite pinigt att ta fram mobilen och fota ...)

Hell week

Den här veckan är det friskvårdsvecka på jobbet. Massor av spännande föreläsningar, yoga, akvarellmålning och cykelturer. Och mycket annat. Jag och B började tisdagen med bovetegröt, ägg och smörgåsar medan vi lyssnade på ett föredrag om frukost. Som i mitt tycke innehöll för många pekpinnar och för lite balans. Men det var ett bra sätt att starta dagen på. Second breakfast är aldrig fel.

Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd

Idag har vi varit på IKEA. Det är en mardröm. Alla barnfamiljer i västra förorterna är där på lördagar när det regnar. Det är kaos. Barnen blir slagna i kön till rutschkanan. De vägrar att äta lunch. Vi mutar dem hejvilt. Rycker åt oss en soffa VAXHOLM, lakan DVALA och några fotoramar FINLIR. Skäller på barnen. Skäller på varandra. Pussas och säger förlåt. Baxar ut allt stuff (hur f-n blev det 1500 kr??) till bilen och sätter oss ner med en suck. Jag hör mig själv säga: Jaha, klockan är bara kvart i 2, ska vi inte passa på att göra lite fler ärenden? A tittar på mig, trött, med "du skojar"-blicken. Ja, älskling, jag skojar. Let's åka hem och dricka Corona. Med lime.

Jag är en fuskbloggare

Med mobilerna båda trasiga samtidigt har jag tagit en del bilder med A:s telefon men inte laddat ur dem förrän nu. Så nu lägger jag upp lite på bloggen fast liksom inte live. Jag har beslutat mig för att det är ok. Man får fuska ibland. Man ska fuska ibland säger min chef. Undrar om hon menar att jag även ska fuska med mina hemliga papper? Inte så troligt. Och det gör jag naturligtvis inte heller.

Ett ruttet land

Söndag i förorten. Vi försökte städa i trädgården - vi tyckte inte att det var nog att bara städa huset. Fick en del men inte så mycket gjort. Som vanligt. På kvällen belönade vi oss själva med fantastisk schlagerkonsert med coola Take a Note på Boulevardteatern. Mina talangfulla kollegor S och J's kör. Sen god thaimiddag på Koh Phangan. Där de faktiskt serverar riktigt god Thaimat still. Även om det var betydligt dyrare än jag minns det... Måste ha varit många år sedan jag sist var där. En ganska bra 17 maj med tillräckligt många Norska inslag.

La grenouille a deux

Torsdag. Powerlunch med L på Grodan Sergel. Vita dukar och bordsservering. Många kostymer. Många viktiga beslut. Jag och L avhandlade en del också - om än inte på samma nivå. Vi diskuterade nya arbetsuppgifter, nya arbetskollegor, gammalt skräp och nytt skräp. Och kom ändå fram till att nu är det snart sommar och då blir det mesta lite enklare.

På kvällen träffade jag min gamla klasskompis J och vi hamnade på Grodan Grev Ture. J ska flytta till Hong Kong med sin familj i sommar - är så avis på det. Skulle älska att bo där igen under några år med familjen. Mycket har ändrats och nu bor man tydligen inte längre på ön som barnfamilj utan är hänvisad till Clearwater Bay på fastlandet. 45 minuter in till stan med tåg. Viss skillnad mot att åka bussen över berget i en kvart eller så. Those were the days. Mycket snack om back in the day blev det. Och det var väldigt, väldigt trevligt!

BÅDA mina mobiltelefoner har pajat samtidigt. På min lånemobil kan jag förvisso ta bilder men inte få över dem till datorn. Piss. Om du är på g att köpa en ny mobiltelefon, satsa INTE på SonyEricsson. Morr.

Starkare än nu

Fan. Det går upp och det går ner. Jobbintensiteten, familjelivet, det sociala. Jag hänger bra med för det mesta. Parerar motgångar och skuttar i framgångar. Jag avgudar min familj. Jag gillar mitt jobb. Jag har ett stort antal vänner som jag beundrar och behöver. Jag skrattar högt flera gånger varje dag tillsammans med kollegor, vänner och mina närmaste. Jag har det bra. Och ändå. Ibland. Önskar jag att jag var starkare än nu. Och att det inte var små pissgrejer som får mig att tvivla på saker. Det är verkligen inte så illa som det kanske låter. Men lite energi på burk hade jag betalat för ibland.

Bilden är på min son, tagen när han var ett år.

Han är den starkaste jag vet.

Den som spar

Vi har enorma mängder gräslök i trädgården. I lördags hotade A med att köra gräsklipparen över det. Det växer i små tuvor här och var som ogräs. Jag lyckades rädda en bunt. Så jag kan göra maträtter med gräslök när jag vill. Återstår att komma på vad jag ska göra för mat med gräslök. Det enda jag kommer på är lax i ugn med rotfrukter. Där man ska ha på yttepyttelite gräslök i slutet. Och matjessill förstås. Men då vill man ju ha färsk gräslök.

Samtidigt håller jag på att dokumentera förra veckans erfarenheter i arbetet med influensan till de som bestämmer. Det är viktigt att utvärdera förstår ni. Och att spara sina papper till en annan dag, en annan influensa, en annan kris. Eller en annan gris.

Pollock eller bollock?

Två bilder. Den ena av Jackson Pollocks konstverk (som jag tror heter maze). Den andra av lite smuts på väggen på jobbet. Vilket är vilket måntro?

En helt vanlig onsdagkväll i Gamla stan

Mattis och jag var extremt spontana och bestämde oss för att gå ut och stämma av. Efter många timmar och många öl var vi klara. Lite klokare, lite mer upplysta och lite mer synkade. Jag gillar att diskutera med Mattis. Han är bra på att ge nya perspektiv och infallsvinklar. Nästan lite irriterande bra. Vissa saker vill man kanske inte ha sanningen om ... eller kanske är det just därför jag känner att jag kan berätta i princip allt för honom? För att han är så bra på att dra fram just sanningen. The truth is out there. Fråga bara Mattis om vägen.

En helt vanlig lördag på Sandudden

Om vi har riktig tur blir vi bjudna på middag hos familjen GC på Sandudden. Där har vi alltid väldigt väldigt trevligt, hela familjen, och vi blir så väl omhändertagna. I lördags slog vi till igen. Här kommer ett bildreportage. Gotta try something new.

Till fördrink i solen på fina verandan. Ett asgott Rosévin. Lär nog bli en del sådana i sommar.

Vår värd M fyller på med gott rödvin efter att vi hällt i oss av Rosén.

M är kung på att grilla. Igår bjöds vi på lammkotletter, grillspett och kryddiga korvar. Jag åt så jag nästan sprack.

Gott italienskt vin till lammet. Som A hade valt.

Kidsen flöt snällt in i efter-middagen-godis-och-film-koman.

Jag hade bidragit lite också - rabarberpaj.

Och vår kloka tjusiga värdinna K. Tack för en, som vanligt alldeles underbar tillställning. Vi kommer aldrig att bjuda hem er men det vet ni vid det här laget. Ni tar alldeles för bra hand om oss. KRAAAAAAM!