Jag är en fuskbloggare

Med mobilerna båda trasiga samtidigt har jag tagit en del bilder med A:s telefon men inte laddat ur dem förrän nu. Så nu lägger jag upp lite på bloggen fast liksom inte live. Jag har beslutat mig för att det är ok. Man får fuska ibland. Man ska fuska ibland säger min chef. Undrar om hon menar att jag även ska fuska med mina hemliga papper? Inte så troligt. Och det gör jag naturligtvis inte heller.

Ett ruttet land

Söndag i förorten. Vi försökte städa i trädgården - vi tyckte inte att det var nog att bara städa huset. Fick en del men inte så mycket gjort. Som vanligt. På kvällen belönade vi oss själva med fantastisk schlagerkonsert med coola Take a Note på Boulevardteatern. Mina talangfulla kollegor S och J's kör. Sen god thaimiddag på Koh Phangan. Där de faktiskt serverar riktigt god Thaimat still. Även om det var betydligt dyrare än jag minns det... Måste ha varit många år sedan jag sist var där. En ganska bra 17 maj med tillräckligt många Norska inslag.

La grenouille a deux

Torsdag. Powerlunch med L på Grodan Sergel. Vita dukar och bordsservering. Många kostymer. Många viktiga beslut. Jag och L avhandlade en del också - om än inte på samma nivå. Vi diskuterade nya arbetsuppgifter, nya arbetskollegor, gammalt skräp och nytt skräp. Och kom ändå fram till att nu är det snart sommar och då blir det mesta lite enklare.

På kvällen träffade jag min gamla klasskompis J och vi hamnade på Grodan Grev Ture. J ska flytta till Hong Kong med sin familj i sommar - är så avis på det. Skulle älska att bo där igen under några år med familjen. Mycket har ändrats och nu bor man tydligen inte längre på ön som barnfamilj utan är hänvisad till Clearwater Bay på fastlandet. 45 minuter in till stan med tåg. Viss skillnad mot att åka bussen över berget i en kvart eller så. Those were the days. Mycket snack om back in the day blev det. Och det var väldigt, väldigt trevligt!

BÅDA mina mobiltelefoner har pajat samtidigt. På min lånemobil kan jag förvisso ta bilder men inte få över dem till datorn. Piss. Om du är på g att köpa en ny mobiltelefon, satsa INTE på SonyEricsson. Morr.

Starkare än nu

Fan. Det går upp och det går ner. Jobbintensiteten, familjelivet, det sociala. Jag hänger bra med för det mesta. Parerar motgångar och skuttar i framgångar. Jag avgudar min familj. Jag gillar mitt jobb. Jag har ett stort antal vänner som jag beundrar och behöver. Jag skrattar högt flera gånger varje dag tillsammans med kollegor, vänner och mina närmaste. Jag har det bra. Och ändå. Ibland. Önskar jag att jag var starkare än nu. Och att det inte var små pissgrejer som får mig att tvivla på saker. Det är verkligen inte så illa som det kanske låter. Men lite energi på burk hade jag betalat för ibland.

Bilden är på min son, tagen när han var ett år.

Han är den starkaste jag vet.

Den som spar

Vi har enorma mängder gräslök i trädgården. I lördags hotade A med att köra gräsklipparen över det. Det växer i små tuvor här och var som ogräs. Jag lyckades rädda en bunt. Så jag kan göra maträtter med gräslök när jag vill. Återstår att komma på vad jag ska göra för mat med gräslök. Det enda jag kommer på är lax i ugn med rotfrukter. Där man ska ha på yttepyttelite gräslök i slutet. Och matjessill förstås. Men då vill man ju ha färsk gräslök.

Samtidigt håller jag på att dokumentera förra veckans erfarenheter i arbetet med influensan till de som bestämmer. Det är viktigt att utvärdera förstår ni. Och att spara sina papper till en annan dag, en annan influensa, en annan kris. Eller en annan gris.

Pollock eller bollock?

Två bilder. Den ena av Jackson Pollocks konstverk (som jag tror heter maze). Den andra av lite smuts på väggen på jobbet. Vilket är vilket måntro?

En helt vanlig onsdagkväll i Gamla stan

Mattis och jag var extremt spontana och bestämde oss för att gå ut och stämma av. Efter många timmar och många öl var vi klara. Lite klokare, lite mer upplysta och lite mer synkade. Jag gillar att diskutera med Mattis. Han är bra på att ge nya perspektiv och infallsvinklar. Nästan lite irriterande bra. Vissa saker vill man kanske inte ha sanningen om ... eller kanske är det just därför jag känner att jag kan berätta i princip allt för honom? För att han är så bra på att dra fram just sanningen. The truth is out there. Fråga bara Mattis om vägen.

En helt vanlig lördag på Sandudden

Om vi har riktig tur blir vi bjudna på middag hos familjen GC på Sandudden. Där har vi alltid väldigt väldigt trevligt, hela familjen, och vi blir så väl omhändertagna. I lördags slog vi till igen. Här kommer ett bildreportage. Gotta try something new.

Till fördrink i solen på fina verandan. Ett asgott Rosévin. Lär nog bli en del sådana i sommar.

Vår värd M fyller på med gott rödvin efter att vi hällt i oss av Rosén.

M är kung på att grilla. Igår bjöds vi på lammkotletter, grillspett och kryddiga korvar. Jag åt så jag nästan sprack.

Gott italienskt vin till lammet. Som A hade valt.

Kidsen flöt snällt in i efter-middagen-godis-och-film-koman.

Jag hade bidragit lite också - rabarberpaj.

Och vår kloka tjusiga värdinna K. Tack för en, som vanligt alldeles underbar tillställning. Vi kommer aldrig att bjuda hem er men det vet ni vid det här laget. Ni tar alldeles för bra hand om oss. KRAAAAAAM!

Svin, Sven, Malin och den andra

Mina coola kollegor Sven och Malin på väg till ännu ett möte i "10-gruppen". D v s vi informatörer och pressisar som träffas klockan 10 varje dag tillsammans med SB:s kriskansli. Sven kan allt om webb och EU. Malin kan allt om kris och press. Jag försöker att hänga på. Tillsammans sitter vi där och diskuterar den "nya" influensan som den numera heter. Ett av dagens ballaste möten, helt klart. Skönt att veckan är slut. Jag är helt slut. Ska nog sova en hel del i helgen. Trevlig valborg!

I navet

Tillbaka i verkligheten. Till svininfluensan. Idag hade vi möte i Kriskansliets "situationroom". Väldigt Vita huset. Digital världskarta på väggen med dygnsangivelse. Många väldigt viktiga personer från SB som ville att vi skulle informera om än de ena än de andra konstiga fakta om virusar. Ganska kul. Lite break från det dagliga. Usch, det är ganska läskigt med pandemier ändå. Men skönt att få lägga den rädslan åt sidan och i stället fundera på hur RK:s medarbetare behöver informeras. Min handsprit på jobbet har blivit väldigt populär ...

Viktigheter

Min egen vecka i NY är över. Det gick bra att komma hem, halvtomt på planet igen. Och så underbart att träffa kidsen igen, oj vad jag längtade efter dem de sista dagarna. Onsdagen ägnades åt sistaminuten-tokshoppande, jag gör alltid av med lika mycket pengar sista dagen som jag gjort under hela veckan. Nästan. Bland annat plockade jag upp varsitt par mini-superstars till mina superstars. De var så nöjda med dem. Undrar hur vita de kommer att vara om en vecka dock ... : )

Rebel yell

När min syster var i Washington DC för massor av år sedan blev hon nästan arresterad för att hon åt en Snickers i tunnelbanan. Idag trotsade jag det minnet och vågade mig på att ta en i New Yorks tunnelbana. Jag vågade utan att ens smyga med den. Nu tror jag i och för sig att det är tillåtet här. Så himla rebellisk är jag kanske inte. Men jag glömde att äta lunch och nöden har ingen lag. Har jag hört.

Efter en ganska lång förmiddag med en del hockeybiljettsstrul åkte jag upp till MoMA för en egendag bland några av världens coolaste konstverk. Spöregnet gjorde att jag inte var ensam där per se, men det var ganska skönt att strosa där och titta på allt utan att behöva ha koll på en massa eget folk. Sen hämtade jag K på skolan och vi gick på mysfika.

Sylt

När man är ute och reser är det ju extra kul att äta den lokala maten. Jag vet inte vad som blir mer amerikanskt än riktiga små diners. Med bås, plastklädda stolar, äldre stressade servitörer som dunkar ner notan i bordet samtidigt som man tar sista tuggan. Och så maten. Oftast inte kalorisnålt eller kolhydratfattigt. Bra för mig. Nu åt jag i och för sig en sallad men det fanns en del majonnäs i kan jag lova. Och avocado. Det var gott. Mat är viktigt.

Fina Kristina

Idag tog jag, syster och systerdotter en cykeltur ner till Battery Park. Solen sken och det var varmt och skönt om än lite blåsigt. Bloomberg har byggt en fantastisk cykelbana runt hela Manhattan och vi var väl inte direkt de enda som hade kommit på iden att cykla idag. Men det var soft. Nere vid Battery Park tog jag en obligatorisk turistbild med Frihetsgudinnan, tror faktiskt inte att jag har en sådan. Men min finaste systerdotter och jag får ensamma illustrera det här inlägget. Sorry about that lady Liberty.

Dagen efter

Efter en ganska hård kväll hos Sal på Volare tog vi bilen upp till Woodbury för en hel dags shopping. Ganska bra jobbat. Jag tog det ganska lugnt, kände mig seg då jag väl inte levt helt hälsosamt sedan jag kom hit med framförallt för att jag inte lyckats sova mer ön 5-6 timmar per natt. Jobbigt. Jag tror att jag saknar kidsen mer än vad jag känner på dagarna, jag har så mycket att göra så jag inte hinner tänka så mycket på dem. Men det kommer väl på natten undermedvetet. Jag piggade på mig på eftermiddagen och lyckades shoppa loss en del, bl a köpte jag ett par Converse igen, mina förra var ett par rosa som jag gick sönder nån gång på 80-talet. Och lite saker till barnen. Efter en snabb bilresa tillbaka till Manhattan blev vi bjudna på väldigt trevlig middag på B Bar, ett av mina favoritställen här. Och om jag inte minns fel blev det en öl på kvartershaket efteråt också...