Far from the club sippin that bub

Vi har landat i Anderviken där vi tillbringar sköna dagar och blir grymt ompysslade av pappa och Kerstin. Och för första gången på semestern kan vi komma åt internet på ett vettigt sätt. Det har varit skönt att lägga ner lite. Inse hur beroende jag är av Facebook. Och alla töntiga bloggar jag läser. Och själv skriver ... Idag har jag träffat min nya svåger Jon. Via Skype. Så himla coolt. I augusti ska vi ses IRL. Det blir nog ändå coolare. Nu: mer semester. 26 augusti planerar jag att börja jobba igen. Kanske.

(Och så himla mycket clubbande sippandes that bub är det ju inte i vanliga fall heller, men det är sommarens låt om kidsen får välja. Och det får de - jag kan inte säga nej till Beyonce)

Allt nytt är bra

Vi firar. A har fått nytt jobb. Jag ska jobba heltid i september. Sen ska vi på charterresa m kidsen. Men det är långt till dess. Nu firar vi att sommaren är varm. Att vi har det bra på ön. Att vi ska vara med favvisar i två veckor framöver. Att vi får vara lediga tillsammans länge och vila. Det känns nytt och bra. Champagne funkar i alla lägen. Vi unnar oss det alldeles för sällan.

It never rains in southern Cali

Åker in till stan för några ärenden. Bl a för att lämna in min gamla mobil på lagning. Skitmobil. Det är andra gången på ett år. Mina gamla Nokiamobiler höll för allt, inte den här. Oh well. Det är snart dags för mig att gå iPhone i alla fall. På väg genom Nacka hopar sig regnmolnen. Känner mig lite dum i solklänning och flipflops. Det regnar aldrig i skärgården. Himla skönt.

Ella Tamla

Ella rockar loss. Hon har hållit rockringen igång säkert 10 minuter. Vi njuter av de första semesterdagarna på ön. Ellas pappa har just åkt till stan för att spela skivor på Soul. Vi sitter i solen med varsitt glas rose. Ska strax förbereda Moules Frites till middag. Ella är döpt efter en Motownlabel, kanske därför hon rockar med en rytm som man inte kan tävla med.

Kickar tillbaka

Nu är det sommar. Efter en lång vår full av viktiga grejer, planering, nya kollegor, redaktionellt arbete, nytt intraprojekt, kronprinsessbröllop, flytt, omorganisationer, lönesamtal, beredskapssveckor och askmoln är det dags att ta en paus. Jag ser fram emot hela sju veckors sommarledigt (tack Sveriges föräldraförsäkringssystem). Jag firade det lite extra härom kvällen med en tur till Fjäderholmarna och ett glas rosé på terassen på Sjöfartshotellet. Det är så varmt nu att man knappt tror att man är i Stockholm, jag älskar den här tiden på året. Till helgen packar vi kombin och drar från stan ett tag. Happy summer all!

Bort allt vad oro gör

Vi är på stadshuset och ska sjunga lite med kören. Det är fint här. Om inte vackert. Faktiskt. Sen ingen mer kör på hela sommaren. Det är skönt att vara ledig från mycket. Men inte från kören. Jag får sjunga lite för mig själv i sommar.

Bröllopsvecka

Bröllopsveckobildreportage. På allmän begäran. Johoråmensåatt.

Jag och min kollega J kände oss ohyggligt creddiga när vi kvitterade ut våra ackrediteringar på UD:s presscenter. Vi och 2300 andra (varav 230 tyska journalister) hade nu rätt att vistas ganska nära det kungliga bröllopet. Vi funderade ganska länge på hur vi skulle utnyttja dem. Mediacentret i Rosenbad var nog så nära vi skulle komma insåg vi rätt snart. Men little did we know då. J snikade sig in på fredagens mottagning i Stadshuset och kom ganska nära ...

Bilden från expressen.se (ja, ja äras den som äras bör) rymmer inte mindre än fyra kollegor från RK. Förutom landstingsrådet från Stockholms stad då ...
  

Så spärrades halva city av. Det drabbade oss inte så hårt. I flera månader har de putsat och fejat och nu är stan så vacker så. De har till och med lagt över de nybyggda spårvagnsspåren. Så att inga tecken på vanlig kollektivtrafik skulle sticka i de kungliga ögonen? B och  N var grymt snygga när de på fredagen begav sig till Stadshuset för Regeringens mottagning.

  

Lördagen började i lugnt tempo. Hela familjen åkte till Max fotbollsträning och han var så duktig. Var med och spelade hela matchen på slutet (dock utan att lyckas vidröra bollen en enda gång). Helikoptrarna ven i luften och vid Brommaplan bevittnade vi minst två bilkorteger på väg in till stan. Kanske satt blivande prins D i en av dem? Eller kanske inte ...

Jag bakade en jordgubbs- och rabarberpaj till kvällens middag. Fick lite feeling och bestämde mig för att gå all in på hela bröllopsgrejen.

Bröllopet såg vi på familjen B:s enorma TV. Kunde inte varit bättre.

Lova var inte jätteimponerad men intog en skön position framför TV:n.

Kvällens vackra värdinna och A satt ute länge och åt och drack vin. Jag gick ut och åt lite och tog en och annan bild men, ja, jag tittade mycket på bröllopet också ... Kom hem ganska sent men gick inte och la oss förrän vid 00.30 då SVT slutade sända. Det var en bra dag. En bra vecka. Nu är det bara två veckor kvar till semestern. Ska bli fint faktiskt. Wedding or not.

Och nu har jag äntligen hittat en mall som jag gillar till bloggen. Rosa verkar vara min grej just nu. Kan vara 80-talskänslan. Eller rosévinet. Eller nåt annat ... vem vet?

PPD

Nej, vi har inte fått nog. Räkna med en lång rapport om bröllopsveckan inom kort. Vi har inte heller drabbats av Post Princess Depression. Tack vare J håller vi känslan ett par dagar till...

Clever girl

Hipsilofådon, hipsilofådon, hipsilofådon sjunger treåringen glatt till frukost häromdagen. Ingen av oss fattar särskilt mycket men hon verkar nöjd. Ikväll läste jag Dinosaurieboken för henne och fick mitt svar. Hon är smart som attan den lilla. Pappas gener for sure.

Now scream

Vi hade fest med kören igår, hemma hos lillebror på Björkis. Alkohol, lite plock, och Singstar. Alltså, singstar. Med kören. Det var helt makalöst. Jag och Erik inledde med "Let me entertain you". Skulle malla mig lite och sjunga stämman i refrängen ... hrm ... det ska man inte göra, då får man inga poäng. Mina underbara körkompisar sa dock att det var grymt att jag gav allt och att det lät väldigt bra. Alkohol som sagt. : )

Mycket ABBA, lite annat. Sven räddade min ära när han tog över micken då jag av någon anledning givit mig på Vanilla Ice. Lagtävlingar och väldigt höga poäng. Åsa och Janne körde Celebrate två gånger i en riktig showdown. Minns inte vem som vann. Damn vad jag har kul med den här kören. Den 23 juni ska vi sjunga ABBA-medley, MJ-medley och lite annat i Stadshuset. Det ni.

(Bild på mig och Janne den 9 maj, vår 80-talskonsert, därav outfiten)

Klar för start

Heja mig.

Sommarlunchpromenad

Efter ännu en kväll på stan är jag lite trött idag. Mattis och jag tog en texmexlunch på nytt ställe, men jag kunde inte riktigt äta, även om just texmex brukar vara grym dagen-eftermat. Promenad längs vattnen tillbaka där vi störde en trut. Nu sitter jag och försöker jobba ikapp samtidigt som jag lyssnar på tennismatchen. Det går sådär. Längtar hem idag. Efter lugnet, tryggheten och stabiliteten. Den här veckan har varit känslomässigt tung. Ska vila mycket i helgen och umgås med familjen.   

Gnällkväll

Jag sitter med 3 manliga kollegor och gnäller. Jag har så mycket skit att prata och så mycket att gnälla på. Det är som vilken skvallertjejmiddag som helst. Nu dök tre av Bills kompisar upp. Det är jag mot 6 killar. Könsroller är spännande. Jag är en enda som dricker min öl direkt ur flaskan.

Att vara vuxen

Jag sitter på altanen. Kidsen leker med vatten och jag har ett glas rosé. En helt vanlig måndag i förorten. Fast ändå inte. Det har hänt så mycket crap den senatse tiden. Crap som bara händer när man är vuxen. För mycket att göra på jobbet så att ingenting blir bra. En värld full av föräldralösa barn, knäppa Israeler och puckade oljeriggsbyggare. En av mina fina vänner drabbas av orättvis och grymt oförtjänt sorg. Sånt man inte löser över billigt vin, varma mackor och för många cigg. Det var fan bättre förr.

Så jag sitter här på min altan. Älskad man och två friska makalösa kids. Liten mysig trädgård med äppelträd. Mat för dagen, tak över huvudet. Familj och vänner runt mig. Ett långt sommarlov framför mig. Men damn vad svårt det är att se igenom all crap ibland. Näe, trots att man är en lyckligt lottad typ får man faktiskt gnälla då och då. Faktiskt.

Powerlunch

Jag och vår duktiga fotograf N är i Rosenbad och fotograferar NOR-folket. När man varit anställd i staten i 30 år får man medalj och flashig lunch i fina gästmatsalarna. Freddan och HG gick förbi, såg bistert på oss och stängde dörren till regeringslunchen med en smäll. De hade väl hemlisar.