Bort allt vad oro gör

Vi är på stadshuset och ska sjunga lite med kören. Det är fint här. Om inte vackert. Faktiskt. Sen ingen mer kör på hela sommaren. Det är skönt att vara ledig från mycket. Men inte från kören. Jag får sjunga lite för mig själv i sommar.

Bröllopsvecka

Bröllopsveckobildreportage. På allmän begäran. Johoråmensåatt.

Jag och min kollega J kände oss ohyggligt creddiga när vi kvitterade ut våra ackrediteringar på UD:s presscenter. Vi och 2300 andra (varav 230 tyska journalister) hade nu rätt att vistas ganska nära det kungliga bröllopet. Vi funderade ganska länge på hur vi skulle utnyttja dem. Mediacentret i Rosenbad var nog så nära vi skulle komma insåg vi rätt snart. Men little did we know då. J snikade sig in på fredagens mottagning i Stadshuset och kom ganska nära ...

Bilden från expressen.se (ja, ja äras den som äras bör) rymmer inte mindre än fyra kollegor från RK. Förutom landstingsrådet från Stockholms stad då ...
  

Så spärrades halva city av. Det drabbade oss inte så hårt. I flera månader har de putsat och fejat och nu är stan så vacker så. De har till och med lagt över de nybyggda spårvagnsspåren. Så att inga tecken på vanlig kollektivtrafik skulle sticka i de kungliga ögonen? B och  N var grymt snygga när de på fredagen begav sig till Stadshuset för Regeringens mottagning.

  

Lördagen började i lugnt tempo. Hela familjen åkte till Max fotbollsträning och han var så duktig. Var med och spelade hela matchen på slutet (dock utan att lyckas vidröra bollen en enda gång). Helikoptrarna ven i luften och vid Brommaplan bevittnade vi minst två bilkorteger på väg in till stan. Kanske satt blivande prins D i en av dem? Eller kanske inte ...

Jag bakade en jordgubbs- och rabarberpaj till kvällens middag. Fick lite feeling och bestämde mig för att gå all in på hela bröllopsgrejen.

Bröllopet såg vi på familjen B:s enorma TV. Kunde inte varit bättre.

Lova var inte jätteimponerad men intog en skön position framför TV:n.

Kvällens vackra värdinna och A satt ute länge och åt och drack vin. Jag gick ut och åt lite och tog en och annan bild men, ja, jag tittade mycket på bröllopet också ... Kom hem ganska sent men gick inte och la oss förrän vid 00.30 då SVT slutade sända. Det var en bra dag. En bra vecka. Nu är det bara två veckor kvar till semestern. Ska bli fint faktiskt. Wedding or not.

Och nu har jag äntligen hittat en mall som jag gillar till bloggen. Rosa verkar vara min grej just nu. Kan vara 80-talskänslan. Eller rosévinet. Eller nåt annat ... vem vet?

PPD

Nej, vi har inte fått nog. Räkna med en lång rapport om bröllopsveckan inom kort. Vi har inte heller drabbats av Post Princess Depression. Tack vare J håller vi känslan ett par dagar till...

Clever girl

Hipsilofådon, hipsilofådon, hipsilofådon sjunger treåringen glatt till frukost häromdagen. Ingen av oss fattar särskilt mycket men hon verkar nöjd. Ikväll läste jag Dinosaurieboken för henne och fick mitt svar. Hon är smart som attan den lilla. Pappas gener for sure.

Now scream

Vi hade fest med kören igår, hemma hos lillebror på Björkis. Alkohol, lite plock, och Singstar. Alltså, singstar. Med kören. Det var helt makalöst. Jag och Erik inledde med "Let me entertain you". Skulle malla mig lite och sjunga stämman i refrängen ... hrm ... det ska man inte göra, då får man inga poäng. Mina underbara körkompisar sa dock att det var grymt att jag gav allt och att det lät väldigt bra. Alkohol som sagt. : )

Mycket ABBA, lite annat. Sven räddade min ära när han tog över micken då jag av någon anledning givit mig på Vanilla Ice. Lagtävlingar och väldigt höga poäng. Åsa och Janne körde Celebrate två gånger i en riktig showdown. Minns inte vem som vann. Damn vad jag har kul med den här kören. Den 23 juni ska vi sjunga ABBA-medley, MJ-medley och lite annat i Stadshuset. Det ni.

(Bild på mig och Janne den 9 maj, vår 80-talskonsert, därav outfiten)

Klar för start

Heja mig.

Sommarlunchpromenad

Efter ännu en kväll på stan är jag lite trött idag. Mattis och jag tog en texmexlunch på nytt ställe, men jag kunde inte riktigt äta, även om just texmex brukar vara grym dagen-eftermat. Promenad längs vattnen tillbaka där vi störde en trut. Nu sitter jag och försöker jobba ikapp samtidigt som jag lyssnar på tennismatchen. Det går sådär. Längtar hem idag. Efter lugnet, tryggheten och stabiliteten. Den här veckan har varit känslomässigt tung. Ska vila mycket i helgen och umgås med familjen.   

Gnällkväll

Jag sitter med 3 manliga kollegor och gnäller. Jag har så mycket skit att prata och så mycket att gnälla på. Det är som vilken skvallertjejmiddag som helst. Nu dök tre av Bills kompisar upp. Det är jag mot 6 killar. Könsroller är spännande. Jag är en enda som dricker min öl direkt ur flaskan.

Att vara vuxen

Jag sitter på altanen. Kidsen leker med vatten och jag har ett glas rosé. En helt vanlig måndag i förorten. Fast ändå inte. Det har hänt så mycket crap den senatse tiden. Crap som bara händer när man är vuxen. För mycket att göra på jobbet så att ingenting blir bra. En värld full av föräldralösa barn, knäppa Israeler och puckade oljeriggsbyggare. En av mina fina vänner drabbas av orättvis och grymt oförtjänt sorg. Sånt man inte löser över billigt vin, varma mackor och för många cigg. Det var fan bättre förr.

Så jag sitter här på min altan. Älskad man och två friska makalösa kids. Liten mysig trädgård med äppelträd. Mat för dagen, tak över huvudet. Familj och vänner runt mig. Ett långt sommarlov framför mig. Men damn vad svårt det är att se igenom all crap ibland. Näe, trots att man är en lyckligt lottad typ får man faktiskt gnälla då och då. Faktiskt.

Powerlunch

Jag och vår duktiga fotograf N är i Rosenbad och fotograferar NOR-folket. När man varit anställd i staten i 30 år får man medalj och flashig lunch i fina gästmatsalarna. Freddan och HG gick förbi, såg bistert på oss och stängde dörren till regeringslunchen med en smäll. De hade väl hemlisar.

Stängt

Men hallå? Vill man något annat än att veta vad som finns innanför den här dörren nu eller?

Hemma

Eftersom enheten flyttar till nya lokaler jobbar jag hemma idag. Eller, jag gör så gott jag kan. Min dator startar om ungefär var 10:e minut för att hämta nya servicepack, lätt irriterande. Snart går jag och slänger in en tvätt så jag har ngt vettigt att göra. Morr...

Moving on

Måndag i Centralposthuset. Vi packar inför flytt till flashigare lokaler imorgon. Inte heller den här gången lyckas jag rensa innan jag packar. Allt skräp åker ner. Men kul ska det bli. Och ute skiner solen vidare ...

Ångest 2.0

Jag står och fyller i papper om inkomster och barnomsorgsbehov och annat crap som skolenheten Olovslund/Nockebyhov vill veta. De förväntar sig att min bebis ska infinna sig på välkomstdag (ja, de har slutat kalla det "upprop") den 18 augusti. "Fest och lek på skolgården följt av en kort samling i klassrummet". Sen följer två, två, TVÅ (va? bara två?) dagars inskolning och "sedan är det vanligt schema". Någon käck (säkert) typ som heter Ann-Sofie ska vara hans klassföreståndare (ja, så heter det fortfarande). Han tillhör grupp 1 (naturligtvis) tillsammans med 10 andra barn. Han förväntas vara i skolan varje dag, äta sin lunch där utan uppsikt av trygga dagmamman, ansluta sig till fritids kl 15 och leka snällt och fint med de andra barnen. Jag vill bara skrika.

Men. Det finns massor av positiva saker. Vi är så glada att han kom in i Olovslundsskolan, den ligger 5 minuter häifrån. De är 21 barn i hans förskoleklass och tre pedagoger (ja, fröknar är de INTE längre). Det känns bra. Han har hamnat i samma klass som Matheus, min frissas söte pojke. Det blir bra. Det BLIR bra. Hör du det? Hör jag det? Damn. Jag får ta honom i handen, svälja hårt, räta på ryggen och släppa hans hand. Han är grymt redo. Det kommer att bli svårast för mig. Som vanligt.

Bäst i världen

Vi är på ön. Det räcker med några timmar sen känns det som sommar. Jag började dagen men mina 5 km, joggade faktiskt större delen. Lunch och shopping i Mölnvik, nu grillar vi, pratar om livet och myser. Ikväll sista avsnitten av West Wing och rödvin. Life är bäst såhär. På ön.