Trainwreck

Vi tog fram min gamla tågbana och kidsen lekte hela eftermiddagen. Nu sover de och har lämnat bron såhär. En liten tågolycka. Tur att Lova fick en akutbil härom dagen när vi var på Värmdö och köpte nya leksaker.

Bakåtsträvare

Tillbaka på ön. Min vanligtvis så kloka svåger T och min man sitter och dissar bloggande och facebook. De vet bättre. Tur att jag har dem. Jag som älskar mitt bloggande och lever mitt sociala liv på facebook. Får väl sluta med det. Vi går in på tredje semesterveckan och trivs väldigt bra. Väder or not. Life is allright.

Get another source

Härom kvällen fastnade vi framför "Alla presidentens män". En bra film från mitten på 70-talet som handlar om Watergatehistorien. Om grävande journalistik innan internet, mobiltelefoner och andra tekniska hjälpmedel. Väldigt intressant ur det perspektivet. Idag kanske man hade kunnat googla sig till all information. Och - Robert Redford - seriously. Han måste vara en av världens vackraste män. Mums.

Bild från http://www.imdb.com/.

Livet på landet

Våra dagar här rullar på. Jag börjar dagen med 5 km för mig själv. Sen frukost och bad. Vi försöker få Lova att sluta med blöja. Plockar blåbär. Leker i skogen. Badar igen. Läser böcker. Löser korsord. Åker till Mölnvik och shoppar. Får besök av vänner. Grillar. Njuter av värmen och ljuset och lugnet. I helgen åker jag hem en sväng och umgås med mina systrar. Men jag åker nog snart tillbaka hit.

Problemlösning

Vi grillar. Samtidigt är det Formel 1. Men det funkar. Man löser sånt på landet. Jag har även löst mitt mobilbloggande. Hurra.

Inköpslista

Om en vecka landar min storasyster och systerdotter i Sverige för sin tvåveckors sommarsemester. Oftast har de med sig en del beställningsvaror. Jag har redan handlat en del online på GAP som de ska ta med och jag behöver alltid nya Ziplockpåsar. De finns kanske i SVerige också, men det känns bättre att få dem levererade från NY. Lite skvallertidningar också kanske? Skönt att ligga i hängmattan och läsa People och Us.

Det känns lite som att jag ändå kommit in i semesterlunk nu. Jag klarar inte längre svåra sudoku på morgnarna. Lagar mest skräpmat till oss och dricker vin nästan varje dag. Nu åker vi till landet och blir kvar så länge vi pallar. Beror helt på vädret. Pray for sun.

I had a dream that was Rome

Vi rivstartade semestern med att åka till Muminland i Nådendal. Hela kittet med färja och allt. De barnanpassar färjorna väldigt bra på sommaren, bygger om konferensutrymmena till lekland och serverar hamburgare och pannkakor i restaurangerna. Väldigt bekvämt. Man får se bortom packade ungdomar som halsar koskenkorva på däck klockan 11. Och annat smuts. Barnfamiljerna dominerade faktiskt.

Muminland är coolt. Coolast är att barnen faktiskt tror att vi är i Mumindalen. M springer runt och armbågar sig fram till Muminfigurerna medan L tittar på med mer avstånd. I don't blame her. Det är ganska skumt det hela. Det var en bra resa, vi åkte tillsammans med familjen K. Men nån gång, om ett par år, ska vi åka utan kids. Kanske till Rom. Eller Amalfikusten. Eller nåt.

Värme, vila, vacation - veckan som gick

I måndags var det avslutning hos dagmamman. Fika och sång. Så gulligt. En av de saker jag sett fram emot med att ha kids, att få gråta en skvätt på avslutningarna.

På kvällen åkte jag och lillasyster till badbergen vid Nockebybron. Sjukt mysigt ställe. Jag har nog inte varit där på ett par år, det är inte direkt barnvänligt. Men skönt med ett kvällsdopp. I even struck a pose.

Tisdag kväll var jag med tjejerna på Medis och drack rosé. Diskuterade vapengömmor och ungersk massage bland mycket annat. P följde med en stund och han var lite chockad över alla tjejer men han klarade sig bra. Och förstod när det var dags att gå. Pluspoäng.

Onsdag var min lediga dag. När man haft beredskap en vecka "måste" man vara ledig en dag veckan efter. Inga problem för mig. Medan kollegorna firade EU-ordförandeskapets första dag låg jag och jäste på Sturebadet. Läste bok och fick massage. Blev ompysslad och drack en latte i tystnad vid poolen. Så. Himla. Skönt.

Mattis och jag hade flera djupa diskussioner på torsdagkvällen. Är helt fascinerad över hur mycket vi har att prata om, trots att vi lever helt olika liv och det enda vi egentligen har gemensamt är jobbet. Och knappt det. Mattis har fått en cool tjänst på N nu, far from Info Rosenbad. Men vi har, obvoiusly, fortfarande en hel del att diskutera. Utsikt från Pontus by the sea.

Jag jobbade undan en hel del i veckan och fick en massa surdegar gjorda. Ofta fungerar jag bäst med tydliga deadlines. Fem veckors semester som närmar sig med stormsteg gör det ju ganska enkelt att känna sitt mål. Jag kunde lagt mer tid på överlämning till vikarierna, men det får A ta kommande vecka. Jag hinner bara med det jag hinner med på mina 90%. (Min nya inställning till jobbet ...)

Äntligen fredag firade jag ju såklart också (det var ju ändå sista veckan innan semestern). Vi gick till Sjöfartshotellet mest på skoj, det är ju alltid så fullt på deras takterass men vi lyckades få ett barbord. En sjukt trevlig kväll, det också.

Så nu tar semestern över. Igår tog vi kidsen till Vaccin direkt för sista TBE-sprutan. 1300 kr för hela familjen. Vi har nog lagt 5000 på vaccin senaste åren, undrar ibland om det är värt det? Hm, det är det väl men det svider till varje gång man ska betala. Som försäkringar ungefär. Äh, ni fattar. På måndag morgon drar vi till Nådendal för att hänga med Mumin. Sen hem för att hänga på Ingarö. Jag ser fram emot det, även om jag just nu känner mig något stressad. Hoppas att det går över.

Jag funderar lite på om jag ska fortsätta att blogga eller inte. Det är kul och så men jag hittar inte riktigt inspirationen som förut. Oh well. Vi får se hur det blir i sommar. Mycket hänger nog på om jag kan få Bill att visa mig hur man lägger in bilder sådär snyggt som han gör. Och om jag får igång mobilbloggandet. Vi får se. Happy sommar all!

En dejt i skuggan

På lunch med T och S. T hade tagit ett utomhusbord men det övergav vi snabbt. Det är verkligen för varmt. Man får ju inte klaga, men det är skönare att äta lunch i skuggan. Jag undrar hur många gånger till jag får enjoya killarnas lunchsällskap. Det är ju en av dem som drar snart. Vill inte gärna peka ut någon, men det är inte T. Life must go on. And it will. It WILL.

You are not alone

Sommaren 1988. Vi hade just gått ut nian. Jag, Anna, Fia och Rebecka satt på tåget ner till Göteborg för att se Michael Jackson uppträda på Eriksberg. För mig var det början på en MJ-era som aldrig riktigt tog slut. Vi lyssnade bara på Michael den sommaren. Kunde allt om honom. Läste allt vi fick tag på (vilket inte var så mycket då, pre-internet). Innan Madonna tog över helt var vi MJ-frälsta.

I morse när jag hörde, tog jag upp mobilen och skrev ett sms till tjejerna. Inte förrän nu på förmiddagen slog det mig - jag har dem fortfarande i närheten. Så nära att min första tanke är på dem och vår resa till Göteborg den där sommaren. Så nära att jag faktiskt har alla deras telefonnummer tillgängliga och så nära att jag inte tvekar att sms:a till dem, trots att klockan är väldigt tidigt på morgonen. Girls, jag är inget utan er. Tack för att ni finns i mitt liv. You rock my world.

(Bild från http://www.n24.de/)

Sommarfavvisar

På taket med Hillevi och Mattis. Vi pratar lite skit och har gömt oss. För tre år sedan började vi i RK ungefär samtidigt. Kände oss lite ensamma och nya och höll ihop ganska ordentligt. jag var jättegravid. Mattis brukade titta förfärat på mig när jag åt, jag lastade in fler pannkakor än vad som var rimligt på lunchen. Sen gick vi runt kvarteret (Rosenbad) som inte är jättestort men det kunde ta ett tag. Hillevi och jag jobbade på så gott vi kunde med våra nya arbetsuppgifter och kollegor. Det var en förvirrande men mysig tid. Vi måste hålla ihop mer även nu. Bra kompisar ska man ha runt sig jämt. Nu ska Hillevi bjuda på glass i köket. I like.

Tillgänglig

Jag och min trevliga kollega B på PA Stöd sitter och går igenom informationen om egenrapporteringen på Insidan. Jag har mina tre telefoner med mig. Ring mig om det är nåt!

The serenity prayer

Det här med att fatta beslut och vara konsekvent. Ta alla konsekvenser av de beslut man fattar. Och veta när man ska riva upp ett beslut. Inte helt lätt. Jag velar om allt. Håller mig aldrig till regler. Bestämmer mig för en sak och sedan gör jag just tvärtom. Allt en del av min charm. Det visar sig på högt och på lågt. Jag kan aldrig välja en pizza. Provar sällan nån ny frisyr, annorlunda kläder eller sminkar mig. Lyssnar fortfarande på samma musik som för 10 år sedan.

Oh well. Det får mig att tänka på the serenity prayer. Ett desperat rop på hjälp i förvirringen. Ett "led mig!" i vår föränderliga tillvaro. Det är inte så allvarligt med mig egentligen. Men jag är, och kommer nog alltid att vara, en riktig velpotta. Nu ska vi gå på McD med kidsen. Big Mac eller MacFeast, det är frågan ...

(Give me the power to accept the things I cannot change, courage to change the things I can and the wisdom to know the difference - the serenity prayer. Bild på Robbie. Han har sin serenity prayer tatuerad. Men av andra orsaker)

Bliss

Anders och kidsen åkte till landet igår em och jag fick en ensam helkväll. Tog ett långt bad och låg sedan i soffan och läste och halvsov. Njöt av lugnet och tystnaden och längtade lite efter dem. Idag på morgonen tog jag bussen ut. Nu sitter jag på verandan och njuter av kaffe och hembakad sockerkaka. Barnen leker. Fåglarna kvittrar. Och solen skiner, det gör den alltid i skärgården.

Idag är en riktigt bra dag. Jag är så tacksam att vi får tillbringa ännu en sommar på underbara Ingarö. I sommar ska vi se om Max vill lära sig att simma. Och om Lova vill sluta med blöja. Vi kommer att sitta många kvällar i värmen och se ut över insjön. Dricka rosévin och mysa. Bara vara. Väldigt underskattat. Jag ser fram emot det.

Calle Cool

Idag har vi haft utbildning i Polopoly för oss som ska ha beredskap i sommar. Calle klev in, hämtade en lathund och meddelade att detta kunde han redan. Begav sig sedan upp till plan 6 igen och såg väldigt cool ut. Han är cool. Igår skällde jag på honom fast jag egentligen var sur på Lotus Notes (vilket är material till ett helt eget inlägg ... hrm) och idag hade jag ångest och bad om ursäkt. Varpå Calle meddelade - på sitt evigt coola sätt - att "äh, sånt rinner av mig direkt".
SÅ COOL.
En av de roligaste kollegorna jag har är han, coole Calle. Och hans komiska timing är fantastisk. Om han inte varit vår informatörsstjärna här hade han garanterat varit komiker på heltid. Och tjänat bra med dollars på det. Men jag är glad att han är här. Han lyser upp min dag. Och det behövdes idag. Välkommen hit Calle. Have fun - det har jag.