Boots

Storasyster och jag shoppar nya boots på rean. Det var ganska lugnt till en början men sen kom halva stan. Då gick vi och fikade och sen hem. Passade på att lämna tillbaka och byta lite julisar också. Det är så roligt att min syster är här. Ikväll ska vi cocktaila på stan, alla fyra syskon. Det lutar åt Gamla stan och Ruby och det ska bli mycket trevligt. Jag vet inte ens när vi var tillsammans alla fyra sist.

Arrivals

Vi är på Arlanda för att möta storasyster och systerdotter som kommer från NY via Heathrow i jultrafiken. Jag älskar Arlanda. Här är alla glada och gråter och kramas. I like. Är dock sjukt rädd för att tappa bort min son där. Kanske beror på att jag sälv blev "borttappad" på Bangkoks flygplats någon gång på det tidigare 80-talet. Scary.

Farväl du nyktra dag

We will keep dreaming of a white christmas. Ikväll blir det vuxenmiddag, ännu mer paketinslagning eftersom det kommer gäster från Kanada och New York imorgon och sedan Sex and the CIty - filmen som jag fick i julklapp. Jag får alltid det jag önskar mig. Och lite till. How lucky am I?

Juldagswalk

Powerwalk med Lisen på juldagen. Det kändes som att hela Bromma var ute på finprommis, vi tog det hela till en annan nivå och motionerade - även om E påstod att den skulle vara utan verkan. Skönt att ha en näringsfysiolog i familjen. Vackert var det i alla fall på Grönviksvägen. Och jag tror i alla fall att vi brände bort lite av godiset vi mulade i oss igår.

Före och efter

Varje år säger vi att vi inte ska köpa så mycket. Och menar det verkligen. Men så slutar det på det här viset. Vi är ju en stor familj och en eller två små saker till varje person blir ju ett berg av grejer. Vi sitter uppe till halv 2, dricker vin, äter godis som Lisa lagat och slår in paket efter paket efter paket. Det är faktiskt ganska mysigt. Nu blir det julklappsutdelning här. Kanske kommer tomten. Vi får se om det utlöser några trauman. Godjul.

På väg

Vi är på väg till Bålsta för julaftons första anhalt. Paket och halvglada barn i bilen. Stressade föräldrar. Min omtänksamme man kommer ut i sista stund med kaffe. Som jag inte hann dricka innan. Snyggt. Tack.

To the place where I belong

Kommer gåendes längs Österåsvägen med famnen full av kassar. Ont i fötterna. Ser min underbara familj i fönstret. De lagar mat och diskar. Och väntar på mig. Jul. Bliss.

En julängel i Rosenbad

Lunch med K i Rosenbad. Hon tog hand om oss när Max var liten, vi gick på återbesök hos henne och läkarna på Andningsmottagningen på KS. Hon drev hela stället. Gav Max läskiga men livsviktiga sprutor och svarade på alla våra frågor. Hon fanns alltid där. Jag tror inte att hon vet vad hon gjorde för oss då, hon är en av de viktigaste människorna vi träffat i livet. En bricklunch i Rosenbad känns futtigt att bjuda henne på, men Hawaiiresan kommer, vi ska bara fixa finansieringen först! : )

I Rosenbad finns en makalös julgran. Efter en kort diskussion med vakten fick jag fotografera den. Jag tror att jag glömde att nämna bloggen. Oh well.

Välkommen del II

Nu har jag outat bloggen till Mattis också, min kloke kollega med det analytiska sinnet. Så här ser han ut när han är trött. Så här ser jag ut när jag är osminkad men pigg. I Bryssels tunnelbana. Well, Mattis, välkommen du också. Nu när jag har fler än två läsare kanske jag borde försöka vara mer intressant och konstruktiv i bloggandet. Men då måste jag också vara utvilad. Good night all!

Pizzaparty

Mobilbloggspremiär! Allt vi orkar med är att köpa pizza idag. Det har varit en aktiv helg och då blir det lätt så. Snart ska vi bada ungarna. Sen ska lugnet infalla. Jag älskar de små kräken. Men jag längtar efter lugn idag.

Välkommen darling

Fika och lek hemma hos familjen B. Jag och A har varit kompisar i 100 år och hon är en av mina touchdowns. Hon känner mig utan och innan, vet alla mina fel och brister och finns kvar ändå. Vi har varit gravida, fått barn och varit mammalediga samtidigt och våra stora killar är lite som bröder. Under hösten har vi inte haft tillräckligt med tid att avhandla livets viktigheter och jag saknar det enormt. Vi har mycket att prata om och jag hoppas att vi får till en egen kväll snart. Tills dess, darling, välkommen till min blogg. Hoppas att du ska trivas här!

Förövrigt är det potträning hardcore som gäller här hemma just nu. Inte kul för någon. Men nu Jävlar. Ska. Blöjorna. Bort. Pampers har gjort tillräckligt med pengs på den här familjen. Enough.

Brännbart

Lisa och jag tog oss an julhandling på ICA Maxi, Systembolaget och passade på att slänga skräp på återvinningen. Jag är lite rädd för återvinningen. De som jobbar där är läskiga. De står och bevakar sina containrar, dyker på Brommaborna som ska slänga sitt skräp och vill veta vad det är i påsarna. "Brännbart?". Jag tror att det är en sekt. De bor där. De går igenom allt mitt skräp om natten när alla sover och vet allt om mig. Jag måste skaffa mig ett liv.

Night, wine, talk and fireworks

Fredagsvin med P i Gamla stan, en bra avslutning på en helt galen vecka. Gamla stan är en del av Sthlm som jag sällan besöker. Jag tycker ofta att man får känslan av att man blir turistblåst där. Lite orättvist kanske, det är ganska trevligt att strosa i gränderna. Vi lyckades få se generalrepetitionen av nyårsfyrverkerierna också. Nu är det helg. Äntligen. Denna vecka har verkligen varit helt galen med Brysselresa och planeringskonferens plus att jag varit redaktör på löpet. Nästa vecka jobbas det bara två dagar, sedan 14 dagars ledighet. Det ser jag fram emot mer än något annat just nu.

Yasuragi days

Vi åkte till Hasseludden med jobbet för att klura ut hur vi ska organisera oss för att utveckla mer och producera mindre. Jag gillar att producera. Det är mitt jobb att producera. Jag har 20 deadlines om dagen och that is how I rock. Jag gillar att utveckla också. Det blir säkert bra tillslut. Min lilla erfarenhet av omorganisationer är att inte mycket händer i slutändan i alla fall. Dessutom tycker jag att hur vi ska organiseras och hur vi ska arbeta är en ledningsfråga. Vad jag än må tycka om vår ledning har jag förtroende för att de har på sin agenda att leda och driva arbetet framåt.

Yasuragi är otroligt fint. Vi fick fantastisk mat lagad av snygg kock vid vårt bord. Jag satt uppe med C, K och B lite för länge men vi passade på att avhandla en del vilket var jättebra. C och B (bilden ovan) är alltid uppe sist på våra enhetsresor och K är otroligt kul att prata med. Hon är nygammal i RK och har också en del att berätta. Idag vid lunch drog vi tillbaka till jobbet. Jag fick en del fina bilder. Bill (bakom drapesen) coachade mig. Thanx! ; )

M & M

Men okej sista rå från Brux. En så cool Marilyntavla i trappen upp till vårt rum. Och coolaste killen med bandage om huvudet efter en liten olycka. Så fick vi stifta bekantskap med Belgiens sjukvård. En riktigt bra barnläkare (som talade svenska!) sydde ihop min pojke, mitt framför mina ögon. Han klarade det fantastiskt.

Man hör om föräldrar vars barn gör sig illa som bara blir starka och handlingskraftiga. Jag blev det. Efter allt som hände när M föddes har jag väl blivit lite härdad. Men jag trodde inte att jag skulle fixa att se på när han bokstavligen syddes ihop framför mig. Han var så tapper. Han är min riktige hjälte. Den lille mannen i mitt liv. Max - jag gör allt för dig!